STORA TORGET VISBY- “ALLA TIDERS TORG”

När Visby blev en del av UNESCO:s världsarv 1995 startade diskussionen om en ombyggnad av Stora torget. Platsen hade då förlorat sin självklara status som Visbys vardagsrum för möten och händelser och istället blivit en ensartad yta där bilparkering upptog stora delar.

I den arkitekttävling som genomfördes 2009 vann förslaget ”Alla tiders torg ”med visionen att återta torget som mötes- och evenemangsplats med både historiska och samtida lager.

 FÖRSLAG I TRE DELAR

I förslaget delades torget upp i tre delar. Ett öppet centralt rum kantat på alla sidor av tätare livgivande miljöer. Den norra delen består av tre trappade uteserveringar bakom en distinkt mur med sittplatser i bästa söderläge, den södra är möblerad med en långbänk och vattenspel. Uppdelningen ger förutsättningar för fler händelser och upplevelser och att respektive plats utnyttjas på bästa sätt. I torgets hörn har vi skapat miljöer med individuell karaktär som kallat för torgets ”Ankare”. Vid livsmedelsaffären finns platsen för korta vardagliga möten och lek i en flock ljusa kalkstenslamm – och ett par svarta i granit – som stannat upp på torget och blivit som ett loungemöblemang. Torgets sydöstra hörn är dess högst belägna, en naturlig plats att träffas på eller för att bara få överblick eller se på förbipasserande. Här står ett stort sittvänligt planteringskärl för säsongsplanteringar som vi kallat ”Smycket”. Vid det tredje ankaret i sydväst är två pagodträd (Sophora japonica) planterade. Träden skapar en tydlig entré in till torget och avslutar rummet mot väster. De antyder också det forna Rådhusets läge vars ruin finns under mark.

En stor del av torgets karaktär utgörs av nivåskillnaden från öster till väster, totalt närmare tre meter medför att platsen upplevs olika beroende från vilket håll du kommer. För att ändå åstadkomma ett enhetligt uttryck har det varit viktigt att höjdsätta torget som en jämnt lutande skiva där alla kantstenar har tagits bort. Horisontella ytor för serveringar och möten har utformats som terrasser som reser sig ur det sluttande golvet.

Hållbarhetstankar har genomsyrat projektet. Stora torget som en del av världsarvet ska vara robust både i sin gestaltning och i materialvalet. Smågatsten, storgatsten och granithällar är de material som karaktäriserar hela Visby innerstad och den sten som redan fanns på torget har återanvänts. Golvets bas utgörs smågatsten som huvudsakligen lagts i bågmönster. På serveringsytorna i öster och väster samt på terrasserna i norr är gatstenen radlagd. I fälten i den centrala mattan, som markerar parkeringar och torghandel, ligger den radlagda smågatstenen omväxlande med fält i vackert sliten storgatsten, separerade av granithällar.

Ljusa murar bildar gränsen mellan den öppna ytan och serveringarna och utgör också fundamenten för vattenkonsten. Valet av kalkstenen blev självklart av flera skäl. Historiskt sett är kalkstenen det givna byggnadsmaterialet på Gotland pga. den lokala tillgången. Norrvangekalkstenen som använts är ljus och kontrasterar mot den mörkare, något rödtonade gatstenen och ger platsen ett slags gotländsk medelhavskaraktär. Kalkstenen får en nästan plastisk känsla när den bearbetas och de stora radierna på kanterna på vattenrännor och lamm gör den mjuk och vänlig att ta på. All kalksten är sågad och blästrad, en modern ytbearbetning som står i kontrast till traditionell lågerhuggning i friserna på vattenkonsten. Även de ljusa lammen är utförda i Norrvangekalksten, medan de svarta är av finslipad Brännhultsdiabas.

Vid ombyggnaden har generellt lokala material använts där det fanns att tillgå. Förutom stenmaterialen är alla bänkar är av gotländsk kärnfura som med enbart SIOO-behandling kommer att få en silvergrå kulör.

Vattenkonsten på Stora torget tillför en ny dimension som tidigare saknats. Den består av två rännor; ”Stilla vatten” och ”Strömmen” – båda omvänt koniska i sektion med generösa kanteratt sitta eller ligga på. Himmeln och ljuset reflekteras i ”Stilla vattens” horisontella vattenspegel som minner om de tidigare brunnar som funnits på torget. ”Strömmen” är barnens favorit, en stiliserad bäck som forsande rinner över den räfflade bottnen och faller över klintkanten.

Belysningen är en kombination av funktion och visuella effekter. Belysningen utnyttjar modern teknik och dagens möjligheter men har en respekt för torgets historia och arkitektur. Stämningsbelysning lyfter fram Sankta Katarinas ruinvägg, rummen under träden poängteras med effektbelysning och marken runt vattnet omges av hundratals glimmande stjärnor av fiberoptik.

Stora Torg i Visby nominerades till Sienapriset 2012 med följande jurymotiveringen:

”Få platser har sådan laddning i Sverige som Visby innanför ringmuren. Stora torget är stadens största torg och sedan många sekler en handels- och mötesplats av rang. Här tronar, förutom ett uttrycksfullt fasadliv, en stor medeltida kyrkoruin; torgets självklara fokuspunkt. Att gestalta en sådan plats, med en sådan laddning, är ingen enkel uppgift. Det är lätt att göra för mycket, eller för litet. Det nya torget gör varken för mycket eller för litet. De nya och gamla funktionerna tas om hand på ett smakfullt sätt. Tilläggen är subtila utan att vara mesiga.

Under några årtionden var Stora torget ett ensartat parkeringstorg. Med den nya gestalten har torget återtagit platsen som stadens medelpunkt. Uteserveringarna har fått större yta, elegant trappade bakom en distinkt tillskuren kalkstensmur vars linje definierar torgrummets gräns och ger möjlighet till sittplatser i bästa läge. En sammanhållen yta av smågatsten och hällar i olika utföranden definierar torgets utsträckning och strukturerar torgets olika delar. Mot ruinen finns en vattenanläggning som både andas historia och modernitet.”

ÅR: 2009-2012
UPPDRAGSTYP: Vinst i inbjuden tävling, fördjupning och projektering
ORT: Visby
BESTÄLLARE: Gotlands kommun
SAMARBETSPARTNERS: Malmström & Edström arkitektkontor, ÅF Lighting, Kreera

Illustrationsplan av Stora torget från tävlingsförslaget “Alla tiders torg”

Det öppna centrala torgrummet där belysningen är en kombination av funktion och visuella effekter.

En stor del av torgets karaktär utgörs av nivåskillnader och väl avvägda objekt. Smycket fungerar som bänk och mötesplats, flocken av lamm som loungemöbler under sommarhalvåret