Falköpings stadskärna
Falköpings kommun och Svenska Kyrkan utlyste 2021 en tävling om utformningen av Falköpings stadskärna. Målet var att få fram förslag på hur stadskärnans historiska drag kunde stärkas och ta fram en karaktärsfull och samtida utformning som i högre grad lockade till besök och vistelse. Tävlingsområdet omfattade:
- Stora Torget
- Kyrkparken
- Kopplingen mellan Stora Torget och Kyrkparken
- Tre entréplatser
Sydvästs förslag “Extra lagrad” valdes ut som vinnare och arbetet med att fördjupa gestaltningen och förverkliga förslaget pågår.
Stadskärnan i sitt sammanhang
Stadskärnan är ett relativt kompakt område runt kyrkan och stadens torg som till stor del karaktäriseras av handel, restauranger och annan service. Miljön är småskalig och brokig med kulturhistoriska lager från många tidsepoker.
Historia som bärande identitet
Falköping som stad har en lång historia och det är möjligt att på en begränsad yta i stadskärnan se spår ända från medeltiden fram till modern tid. Stadens många kulturhistoriska avtryck lyfts nu fram i gestaltningen av de offentliga rummen. På Stora Torget accentueras den oregelbundna gatustrukturen med medeltida rötter, historia som handelsplats och torgets väggar med träbebyggelsen på den södra sidan och en tyngre stenstadsbebyggelse på den norra. De för bygden karaktäristiska platåbergen har en helt unik geologisk uppbyggnad och har förts in som ett gestaltningselement som ger en lokal förankring och en koppling mellan stad och land.
Stråk och siktlinjer
Sammanhängande och tydliga stråk är nödvändiga för att koppla stadskärnans olika målpunkter och skapa attraktiva rörelser genom staden. Det gäller främst Handelsstråket (Storgatan) mellan Östertullsgatan och Sankt Olofsgatan och Kulturstråket mellan Stora Torget – Köttorget – Kyrkparken – Kyrkan – Sankt Olofsgatan. Dessa två stråk är ryggraden i strukturen och skapar tillsammans med andra viktiga länkar, som den kommersiella loopen och tvärgatorna, en fattbar helhet – Stadskärnan.
COWI
Light Bureau
Olga Schlyter kulturmiljökonsult
Vistaholms Byggnadshantverk AB
Henrik Mayor, Elu
Cissi Hultman, konstnär
Gunnar Ericson – stadsmiljö
Lena Jungmark – barn och unga i staden
Johan Slagstedt – vegetation, markmiljö
Henrik Sjöman – vegetation
Jonas Johansson – tillgänglighet, Mooi arkitekter
Stora Torget – Falköpings vardagsrum
Stora Torgets öppna ytor som är en förutsättning för Falköpings rika marknads- och arrangemangskultur har bevarats och utvecklats. Mitt på den stora öppna ytan av dagens smågatsten ligger Malta-Johanna, torgets självklara mittpunkt. Skulpturen har kompletterats med en generös sittmöbel – Malta Johannas smycke – utförd i linoljeimpregnerad, lokal alm. Som komplement till den öppna ytan laddas torgets kanter med informella mötesplatser och upplevelser. Runt torget har beläggningen byts ut till granithällar som ger bättre tillgänglighet och som skapar ett passepartout runt den öppna ytan. För att lösa tillgängligheten till entréer är torgets långsidor upphöjda terrasser som nås med ramper och trappor. Dessa kanter är också utformade för att vara attraktiva sitt- och mötesplatser och planteringar.
Lilla Mösseberg
I torgets östra kant finns Lilla Mösseberg som är inspirerat av de omkringliggande platåbergens lagerföljd. Det består av skivor av granit, ett krontak, markvegetation och sittplatser. Konstnären Cissi Hultman har här skapat verket Försök att omfamna a l l t e t (2024) som både fördjupar och breddar det geologiska fenomenet som i grundskolan lärs ut som USA kl 3 – urberg, sandsten, alunskiffer, kalksten, lerskiffer och trapp (diabas).
Ett antal solsängar och soffor bjuder på sittplatser i eftermiddagssolen och kvällstid är Lilla Mösseberg ljussatt med pollare och gobomönster som skapar en känsla av lövverk året om.
Kyrkparken, Kyrkans hus och Kyrkbacken
På kyrkans nordöstra sida har gårdsmiljön till Kyrkans hus utvecklats till en småskalig trädgårdsmiljö med låga klippta häckar med en stor växtvariation. Genom att skapa en öppning i den gamla kyrkmuren har Kyrkans hus och Kyrkparken kopplats samman på ett naturligt sätt. Här planeras för caféverksamhet sommartid.
Genom att flytta bilparkeringen utmed Landbogatan söderut kan ett nytt parkrum öpnnas upp som kopplar samma Kyrkparken med torgen i öster. Den nya parken har fått namnet Kyrkbacken. Muren på Kyrkparkens sydvästra sida sänks så att en tydligare visuell koppling skapas Kyrkbacken där en ny temalekplats ska byggas.
Entréer till Stadskärnan
För att markera stadskärnans särställning i stadsväven skapas ett antal entréplatser. Idén med entréplatser är skapa välkomnande mötesplatser som genom sin gestaltning är ett skyltfönster för den miljö som bygger upp stadskärnan. Entréplatserna ska också fungera för information om vad som är på gång med banderoller som berättar om marknadsdagar och evenemang. I förslaget redovisas tre större entréplatser, alla med den likheten att de ligger i stadskärnans ytterkant och på så sätt definierar stadskärnan, men konceptet är framtaget för att kunna appliceras på fler entréer. Ett recept med ett fåtal element har tagits fram; ett gemensamt rutigt golv (en koppling till rutnätsstaden och befintlig beläggning vid Kyrkans hus), höga belysningsmaster med infästningar för banderoller, en större sittmöbel i trä, ett karaktärsfullt solitärträd och några av Lilla Mössebergs stenar som smitit från Stora torget. Ett koncept med lager på lager som gör att varje entré kan utformas efter sina förutsättningar och olika miljöer kan uppstå utifrån ett gemensamt tema. Entréplats Östertull och Dotorpsgatan är utförda.