Studieresa till Lissabon – historiska lager och nya perspektiv

I början av oktober reste kontoret till Lissabon för en inspirerande studieresa fylld av stadsliv, hantverksskicklighet och landskapsupplevelser. Under tre dagar utforskade vi hur den portugisiska huvudstaden förenar historiska lager med samtida stadsförnyelse – och hur materialitet, klimat och vardagsliv vävs samman.

Resan inleddes i centrala Lissabon, där vi rörde oss mellan de kontrasterande stadsdelarna Baixa och Alfama – den första ett uttryck för upplysningstidens rutnätsstad efter jordbävningen 1755, den andra en labyrint av smala gränder med medeltida struktur. Här blev det tydligt hur sten, ljus och topografi formar stadens identitet och hur vardagslivet präglar de offentliga rummen.

Den andra dagen fokuserade vi på samtida stadsbyggande och landskap i förändring. Vi började dagen med en guidad visning av Topiaris projekt Loures Riverfront, ett 6 kilometer långt gång- och cykelstråk mellan Lissabon och Vila Franca de Xira, längs Tejoflodens mynning. Projektet visar hur landskapet används som både ekologisk resurs och social infrastruktur genom att överbrygga de barriärer som vägar och järnvägar utgör. Genom att låta en upphöjd träpromenad slingra sig över våtmarkerna har man skapat en ny typ av rörelse genom ett känsligt ekosystem – ett av Europas tio mest betydelsefulla våtmarksområden för flyttfåglar. Den varsamma gestaltningen, inspirerad av flodens naturliga linjer och tidvatten, visar hur infrastruktur kan utformas med respekt för naturens dynamik.

Under dagen besökte vi också Expo 98-området, Gulbenkianmuseets gröna parkmiljö och den kreativa noden LX Factory – alla exempel på hur kultur, arkitektur och landskap möts på olika sätt.

Den sista dagen tog oss till Sintra, där vi upplevde de dramatiska parklandskapen kring Palácio da Pena, Quinta da Regaleira och Monserrate Palace – frodiga världar där topografin, växtligheten och byggnadskonsten samverkar till helhetsupplevelser i flera lager.

Att möta andra sätt att tänka kring det offentliga rummet – från klassiska stenstäder till samtida landskapsprojekt – gav både ny energi och värdefulla perspektiv till vårt eget arbete. Variationerna i skala, materialitet och växtanvändning skiljer sig tydligt från den nordeuropeiska tradition vi själva verkar i, och väcker nya tankar om hur gestaltning kan svara mot klimat, kultur och vardagsliv.