Mötesplatser längs kajerna på Oceanpiren
Sydväst har tillsammans med konstnären Maha Mustafa genomfört ett parallellt uppdrag för platsbildningar i Helsingborgs nya stadsdel, Oceanhamnen. Utvalda team har bestått av minst en landskapsarkitekt och en konstnär, varje team har sedan tilldelats två platser för gestaltning.
Koncept
Staden speglar näringslivets och arkitekturens faser och det offentliga rummets roll är att reflektera denna utveckling och både bevara, skydda och nära det kollektiva minnet för både boende och besökare och att skapa en dialog med både historien och framtiden. Vår ambition är att arkitekturen och den konstnärliga gestaltningen ska bidra till detta och ge tydliga avtryck både i den mänskliga skalan och i stadsväven. De ska bejaka och stärka platsens sociala betydelse och samspela och integreras med varandra. De ska vara släkt trots stark egenart var och en för sig. Mötesplatserna 1 och 2 ligger båda längs med Oceanpirens sydvästra kaj, men i väldigt olika sammanhang. Mötesplats 1 är småskalig och lågmäld i en bostadsnära kontext. Möteplats 2 är en utpost på piren som väcker nyfikenhet med potential att bli ett landmärke för hela staden. Bebyggelsesammanhanget är storskaligt invid en 53 meter hög hotellbyggnad och utmed den nordliga kajsträckningen som karakteriseras av Helsingborg-Helsingörfärjorna som passerar likt rörliga jättebyggnader.
Materialvalen på de båda mötesplatserna är medvetet gjorda för att kontrastera mot den industriinspirerade karaktären i omgivande stadsrum. Samtidigt är målet att fläta ihop mötesplatserna med övrig gestaltning av utemiljön utan att onaturliga och skarpa gränser uppstår. En del i att göra detta är att koppla samman den nedsänkta promenaden på pirens sydvästra sida med Mötesplatserna 1 och 2 genom att låta trädäcket fortsätta hela vägen längs kajen och runt hörnet i norr.
Belysningsstolparna längs med kajerna föreslås flyttas in till fasadsidan och riktas utåt, för att undvika en ljusbarriär och se till att vi får en fri sikt ut över vattnet. Lägre placerade och avskärmade ljuspunkter utmed den nedsänkta promenaden får istället skapa ett dämpat och fint möte med vattnet.
Maha Mustafa (konstnär)
Frida Nordmark, ÅF Lighting (ljusdesign)
“Två sanningar närmar sig varann.
En kommer inifrån, en kommer utifrån
och där de möts har man en chans att få se sig själv”
Mötesplats I – Minneskällan
Minneskällan är belägen i ett bostadsnära och småskaligt sammanhang, omringad av funktioner som uteserveringar, entréer och rörelsestråk – både till fots och med fordon. Dess framtida kontext kan dessutom komma att förändras om/när ön i väster blir byggd då bl a ett större flöde av biltrafik kommer att passera. Minneskällan har därför fått en horsiontell och inåtriktad prägel. En intim mötesplats som minner om en brunn med minnen från platsen (som Minnessållet i Harry Potter-böckerna för att göra en populärkulturell referens). En plats för sagostund med samma känsla som att sitta runt en eld. En koppling ut i hamnbassängen antyds kvällstid då epicentrum av brunnen börjar glittra och en ljusstråle under vattenytan skjuter ut en ljuskägla i hamnbassängens vatten – som ett kommunicerande kärl mellan brunn och hav. Brunnen kantas av låga, ovala diabasformer i olika höjder som erbjuder flera vistelsemöjligheter – samlas, sitta, ligga, leka… En trygg och kontemplativ mötesplats som bjuder till eftertanke.
Mötesplats 2 – Vägvisaren
Detta är Oceanpirens yttersta utpost, platsen reser sig som fören på ett skepp och avslutas med en skulptural form i en dynamisk rörelse som binder samman platsen med vatten och hamnrummet likväl som med en oändlig och omslutande himmel. Skulpturen kan liknas vid en pulserande kraft som på ett personligt plan anknyter till drömmar, liv och livsvilja men som också kan symbolisera den gemenskap och drivkraft som för staden framåt. Dess röda färg reflekterar energi, styrka och passion. Den vindlande rörelsen skapar skiftande och ibland oväntade upplevelser beroende på betraktarens position. Den reflekterar ljuset och ger ett varierat skuggspel på sittgradänger och längs promenaden.
Med en god synlighet från både staden och havet utgör den tillsammans med Helsingborgs Fyr- och Lotshus (öppnat 1889) och Carl Milles Sjöfartsgudinna från 1923 en trio som sammanlänkar tre århundraden och välkomnar till Helsingborg.
På Oceanpirens sydvästra kaj planeras en nedsänkt promenad på trädäck i soligt läge. Vägvisaren flätas samman med promenaden genom att det sammanhängande trädäcket långsamt stiger (ca 4,3% lutning) upp till en platå med utsikt över hamnbassängen och staden. Påkörningsskyddet med fendrar blir på detta sätt en 15-20 cm högt avåkningsskydd. Det förses med ett räcke, utåtlutat och placerat nära ytterkanten på den befintliga betongen. Räckets överliggare utförs i en bred och greppvänlig profil i trä – likt fören på ett skepp. Det följer rampen ner på norrsidan utmed den nedsänkta kanten med påkörningsskydd för färjorna som ej ska vara tillgänglig för allmänheten.
