projekt-lindangelund-illustrationsplan-featured

Lindängelund – Ett nytt landskap

Nominerat till Sveriges Arkitekters utmärkelse SIENAPRISET 2018.

År 2000 startade Millennieskogens historia. Då planterade malmöbor tusen träd som en manifestation för det nya årtusendet. Skälen var många och ofta djupt personliga, men gemensamt för alla var viljan att lägga grunden till en ny grön oas. Nu har träden integrerats i ett nytt sammanhang – en evigt grön urtidsskog. Platsen är Lindängelund, ett efterlängtat nytt rekreationsområde och framtida botanisk trädgård i Malmös södra utkant, där Millennieskogen är den första etappen som färdigställts. Förr en perifert belägen plats. Idag på väg att integreras i en ny årsring av bebyggelse, parker och naturområden, med bland annat framväxande stadsdelen Hyllie inom räckhåll. Området omfattar som fullt utbyggt 100 hektar med en sjö, skogsklädda höjdryggar, öppna ängslandskap, odlingsterrasser, världsträdgårdar och växthus. Marken tillhörde ursprungligen Katrinetorps landeri, en gård från tidigt 1800-tal med trädgård och engelsk park, idag pietetsfullt upprustad och ett uppskattat besöksmål.

På den tidigare åkermarken växer nu ett helt nytt landskap fram. En enkel grundstruktur och väldefinierade delområden utgör ramverk för en stor inre variation, en mångfald av upplevelser och vackra miljöer. Gestaltningskonceptet baseras dels på de åtta karaktärer som definierats inom miljöpsykologisk forskning, vilka sammantaget ska tillfredsställa våra mänskliga behov av rekreation, aktivitet, umgänge, upplevelse och återhämtning. Den andra delen av konceptet baseras på att skapa starka naturupplevelser med växtlighet från hela världen, som i stor skala visas i sitt naturliga sammanhang. Den botaniska grundtanken ska genomsyra hela Lindängelund i en glidande skala från botanisk trädgård till botanisk park och botaniskt landskap.

Natur för alla

Ett av de viktiga målen med Lindängelund är att utveckla upplevelsestarka, storskaliga naturmiljöer som ger känslan av att komma till en annan värld. De icke inhemska växter som kan odlas i vårt klimat används vanligtvis som solitärer, men sällan utnyttjas potentialen i att skapa hela växtsamhällen, där växterna kan förstås eller ses i ett sammanhang. Här ska alla kunna få starka natur- och skönhetsupplevelser, samtidigt som det finns ytterligare djup för den botaniskt kunnige.

Natur för alla

Visionen är att Lindängelund ska bli ett kunskapscentrum och en förebild inom storskalig biotopgestaltning och växtkomposition. Kännetecknande för biotopgestaltning är en maximerad ståndortsanpassning av växtmaterialet till befintliga eller skapade förhållanden, hög interaktion mellan ingående arter samt en hög grad av inbyggd dynamik i artkombinationerna. Potentialen är betydande för att skapa uthålliga miljöer med stora estetiska värden, mycket naturkänsla och extensiv skötsel. En möjlig nackdel är att det kräver hög kompetens, både i gestaltningsskedet och i framtida skötsel och utveckling. Biotopgestaltning är speciellt intressant för urbana miljöer, där vi hittar de extrema ståndorterna – torra, fuktiga och akvatiska. Inte minst när städerna ska anpassas till ett förändrat klimat, där vi kan förvänta oss långa, torra, varma perioder, men också måste rusta för skyfall.

ÅR: 2013
UPPDRAGSTYP: Programarbete, gestaltning och fördjupning
ORT: Malmö
BESTÄLLARE: Malmö stad, gatukontoret
SAMARBETSPARTNERS:

Magnus Svensson och Kenneth Lorentzon (vegetation)

MILLENNIESKOGEN – NATUR OCH ARKITEKTUR I SYMBIOS

Millennieskogens roll är att vara en rofylld plats för reflektion och kontemplation. Gestaltningen bygger på det tidlösa samspelet mellan arkitektur och natur, mellan det strikta och det fria, det byggda och det växande. Den tydliga strukturen skapar en stark läsbarhet som bidrar till trygghet och lugn, och utgör en ram till det vilda och dynamiska innehållet. Parken består av fem grundelement: läridåerna, urtidsskogen, ängen, meditationsrummen och himmelsrummet.

Läridåerna är det stora landskapets väggar och löper diagonalt genom området, på tvärs mot den förhärskande vindriktningen. De delar upp området i distinkta, mindre enheter och skapar med tiden lä och ett bättre mikroklimat.

Mellan de höga ridåerna breder de friare skogsbestånden ut sig – en evigt grön urtidsskog med jätteträd från dinosauriernas tidevarv. Tre olika karaktärsstarka artkombinationer skapar en lugn, men upplevelserik skogsmiljö. Ytterligare ett lager, som adderar botaniskt djup i anläggningen, är den naturgeografiska indelningen i fyra hu­vudområden enligt växternas naturliga ursprung: Europa, Asien, Nordamerika samt den holarktiska avdelningen med en blandning av växter från hela norra halvklotet.

Skogen delas upp av ett diagonalt, öppet ängstråk, som synliggör och förtydligar kontrasten med de slutna bestånden. Ängen bildar också en axel mot huvudentrén och knyter samman den botaniska trädgårdens olika delar.

Likt stjärnor på en natthimmel lyser de ovala meditationsrummen upp Millennieskogen med sin variation. Meditationsrummen kan ge glimtar från några av norra halvklotets vackraste vegetationssystem. Tillsammans hyser de en palett av nya färger redo att användas i framtidens parkmiljöer och stadslandskap.

Himmelsrummet är den centrala mötesplatsen, en häckomsluten glänta i skogen med himlen som tak.

FRAMTIDA PARK

Platsen i Malmös utkant kan tyckas något avsides. Men på samma sätt som Pildammsparken, påbörjad 100 år tidigare i stadens dåvarande periferi, kommer även Millennieskogen och Lindängelund att bli en integrerad del av Malmös framtida stadsväv. Det inger hopp om ett grönare Malmö och påminner om vikten av att investera i de stora, gemensamma rummen i en växande, allt tätare stad. Tillgången till mötesplatser och gröna miljöer av god kvalitet är en avgörande faktor för en hållbar stadsutveckling, som främjar människors hälsa och välbefinnande.

Flygvy över Millennieskogen år 2013 (Fotograf Pekka Kärppä)
Himmelsrummet är Millennieskogens centrala mötesplats. En öppen glänta mellan skogen och ängen. (Fotograf Åke E:son Lindman)
Höga, mörka, klippta häckar av idegran (Fotograf Åke E:son Lindman)
Meditationsrummen. I förgrunden Svarttallshöjden, där bakom Atlascederbacken, och Himalajacederplatån. (Fotograf Åke E:son Lindman)
Sektion meditationsrum (Bild av Magnus Svensson)
Meditationsrummen. I skogen är de introverta, häckomslutna med stark rumslighet. Och på ängen extroverta, upphöjda och bjuder in landskapet. (Fotograf Åke E:son Lindman)
Detalj av Meditationsrummens stenarbete. (Fotograf Åke E:son Lindman)
Träden som planterades vid millennieskiftet har integrerats i den nya utformningen. De uråldriga mammutträden är en stark symbol för Millennieskogen och bidrar till platsens kontemplativa, rofyllda karaktär (Fotograf Åke E:son Lindman)