Klimatkvarter i Malmö – verktyg för jämlik klimatomställning
Hur kan Malmö ställa om till en klimatneutral stad utan att öka klyftor mellan olika grupper?
I arbetet med Klimatkvarter har vi på Sydväst, tillsammans med forskare och specialister från Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och WSP, arbetat tillsammans med Malmö stad för att utveckla ett dialogverktyg som kan användas i stadens fortsatta klimatarbete.
Arbetet har undersökt hur klimatomställning kan bedrivas på ett sätt som tar frågan om jämlikhet på allvar och integrerar den i stadsutvecklingsprocessen. Verktyget är utformat för att synliggöra både risker och möjligheter i klimatomställningen och stödja samverkan mellan olika aktörer.
Arbetet har byggt vidare på den initiala fasen av Klimatkvarter, där Sydväst tillsammans med White Arkitekter och Tredje Natur medverkade. I den första fasen togs förslag och illustrationer fram för hur klimatkvarter skulle kunna utvecklas i tre olika stadskontexter i Malmö, och White, tillsammans med Malmö stad, arbetade fram en tidig version av klimatmatrisen som stöd för planering och förslag av hållbara stadsmiljöer.
Mikael Klintman, professor i sociologi
Kristoffer Berglund, doktorand i socilogi
båda vid Lunds universitet
Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur vid Sveriges landbruksuniversitet, SLU
Sara Elmén, hållbarhetsstrateg WSP (delaktig i utveckling av certifieringssystemet Citylab)
STEG 1 – INSPIRERA OCH UTMANA
I steg 1 av arbetet med Klimatkvarter i Malmö valdes tre olika stadelar ut: Nyhamnen, Rosengård och Hyllie.
Sydväst fokuserade på Hyllie där uppdraget bestod i att ge förslag och illustrera hur ett framtida klimatkvarter skulle kunna se ut utifrån de lokala förutsättningarna som finns i södra Malmö.
- För att skapa olika boendeformer, ett bra lokalklimat och möjlighet till effektiva solcellsanläggningar är kvarteret uppdelat i en större byggnadsvolym mot norr och flera mindre byggnader mot söder. Bebyggelsen omsluter en större grön gård med portiker och öppningar som skapar kontakt mellan gården, gatorna och parken men som också fungerar som skyfallsleder. Generellt för både kvarter och allmän plats är att hårdgöra så liten yta som möjligt och att ta tillvara på den goda jordmån som finns på platsen.
- Kvarterets gård är stor och medger att ett flertal funktioner får plats. En grund i förslaget är att ta tillvara den goda matjord som finns på platsen och att undvika att massor transporteras bort. Ett böljande landskap med låga partier för öppen dagvattenhantering och högre liggande områden med plats för sociala samvaro, vidlyftig lek och ”lugn och ro” ger en varierad och mångfunktionell miljö. Markens topografi tillsammans med soligare och mer skuggiga partier ger en gård med många olika biotoper och hög biodiversitet.
STEG 2 – FRAMTAGANDE AV DIALOGVERKTYG
I steg 2 av Klimatkvarter i Malmö ledde Sydväst en projektgrupp med forsknings- och specialistkompetens i att ta fram förslag till ett dialogverktyg för jämlik klimatomställning.
Utgångspunkten har varit att klimatarbete inte enbart handlar om teknik, energi och utsläppsminskningar, utan också om hur omställningen påverkar människors vardag, ekonomi och livsmiljöer.
Vad innebär jämlik klimatomställning?
Genom riktade intervjuer, workshops och forskningsöversikter har projektet identifierat fem centrala faktorer som är avgörande för att klimatomställningen ska bli jämlik. Faktorerna är inte tänkta som övergripande principer vid sidan av projekten, utan som konkreta teman att arbeta med i varje stadsutvecklingsprocess:
- Jämlikt deltagande – att fler perspektiv inkluderas i planering och beslut
Jämlika kostnader och vinster – klimatomställningen ska inte slå olika mot olika resursnivåer - Jämlik tillgång till mobilitet – goda transportmöjligheter för alla
- Jämlik balans mellan förtätning och grönytor – skugga, svalka och utemiljöer för alla
- Jämlika förutsättningar att bo och vistas i området – trygghet och tillgänglighet för alla
Tillsammans ger dessa faktorer ett konkret stöd för att identifiera målkonflikter, ställa rätt frågor och väga olika intressen mot varandra genom hela stadsutvecklingskedjan – från tidiga strategiska överväganden till genomförande och uppföljning.
Idén om Klimatkvarter som dialogverktyg
Klimatkvarter har utvecklats som ett dialogverktyg inom ramen för Malmö stads klimatarbete, men är inte ett färdigt system och gör inga anspråk på att vara det. Det har vuxit fram genom en iterativ designprocess i samverkan mellan kommunen, byggaktörer, kommunala bolag, forskare och civilsamhälle.
Verktygets kärna är en klimatmatris där sociala jämlikhetsaspekter har integrerats som ett tvärsnitt av både klimatanpassning och minimerad klimatpåverkan – inte som ett tillägg eller bihang, utan som en dimension som berör varje klimatåtgärd. Matrisen är tänkt att användas genom hela stadsutvecklingsprocessen, från tidiga skeden där strategier läggs, till genomförande och uppföljning.
Klimatkvarter är inte tänkt att ersätta befintliga certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Det finns flera etablerade ramverk, men få som specifikt adresserar jämlik klimatomställning. Verktyget är därför avsett som ett komplement och kan användas tillsammans med exempelvis Citylab.
En verktygslåda för Klimatkvarter
För att göra klimatomställningen praktiskt användbar har projektet även tagit fram en verktygslåda som stödjer arbetet över förvaltningsgränserna. Verktygslådan består av flera delar:
- Klimatmatris – integrerar sociala frågor med klimatanpassning och minimerad klimatpåverkan, tydliggör målkonflikter och fokuserar på dialog och samverkan.
- Begreppsöversikt och kunskapsbank – samlar viktiga begrepp, goda exempel och lärdomar från projektet och underlättar en inkluderande process.
- Samverkan och processtöd – metodiska, iterativa processer som sätter dialogen mellan aktörer i centrum.
- Cirkulär modell för ständig förbättring – verktyg och processer som successivt kan utvecklas och utvärderas, med tydliga roller, ansvar och uppföljning.
Projektet visar hur rumsliga förslag, verktyg och sociala perspektiv tillsammans kan omsättas i praktiken och bidra till en hållbar och jämlik stad.
Klimatmatrisens användning i samverkan och iterativ process
Det går inte att skapa en linjär process eller enkel bruksanvisning för att
åstadkomma Klimatkvarter, men genom att arbeta metodiskt i en iterativ
designprocess där rätt frågor prioriteras i rätt skede nås måluppfyllelse.
Det kräver kunskap och kompetens inom organisationen och det förutsätter att arbetet sker i samverkan med alla berörda parter.
Efter avslutat uppdrag har Malmö stad förändrat arbetet med klimatomställning, och begreppet ’Klimatkvarter i Malmö’ används inte längre.
